Hur fungerar börsen? Så handlas aktier steg för steg

Vad är en börs och varför finns den?

En börs är en marknadsplats för värdepapper, framför allt aktier. Den fyller två uppgifter. För företag är börsen ett sätt att skaffa kapital från många ägare samtidigt. För sparare är den ett ställe där andelar i företag kan köpas och säljas snabbt, till ett pris som alla kan se.

Börsen äger inga aktier själv och bestämmer inte priserna. Den driver systemet där köp- och säljorder matchas, ställer krav på de bolag som är noterade och övervakar handeln. I Sverige heter den största marknadsplatsen Nasdaq Stockholm, i dagligt tal Stockholmsbörsen. Där handlas de flesta stora svenska bolag, från verkstadsföretag till banker.

Utöver den reglerade börsen finns handelsplattformar med enklare regler, så kallade MTF-plattformar, där många mindre bolag är listade. Principen för hur handeln går till är densamma, men kraven på bolagen skiljer sig.

Primärmarknad och andrahandsmarknad

Det är lätt att tro att pengarna du betalar för en aktie går till företaget. Oftast gör de inte det. Man skiljer mellan två marknader:

• Primärmarknaden är där nya aktier ges ut. Företaget säljer aktier och får in pengar, till exempel vid en börsintroduktion eller en nyemission.
• Andrahandsmarknaden är den dagliga handeln på börsen. Där byter redan utgivna aktier ägare mellan investerare. Företaget får ingenting av de affärerna, men kursen påverkar till exempel hur mycket kapital bolaget kan ta in nästa gång.

Nästan all handel du ser i kurslistorna sker på andrahandsmarknaden.

Börsintroduktion: när ett bolag blir noterat

När ett bolag ska noteras, en börsintroduktion eller IPO, ska det normalt ta fram ett prospekt som beskriver verksamheten, ekonomin och riskerna. I Sverige granskar och godkänner Finansinspektionen prospekt. Bolaget sätter ett pris eller ett prisintervall, investerare anmäler hur många aktier de vill ha och aktierna fördelas. Från första handelsdagen bestäms priset sedan av utbud och efterfrågan i orderboken, och det kan hamna både över och under teckningskursen.

Orderboken: där köpare möter säljare

Varje aktie har en egen orderbok. Den är en lista över alla som just nu vill köpa och alla som vill sälja, sorterad efter pris. Köpsidan visar det högsta pris någon är beredd att betala, säljsidan det lägsta pris någon accepterar.

• Köpkurs (bud) är det högsta pris en köpare erbjuder just nu.
• Säljkurs är det lägsta pris en säljare begär just nu.
• Spread är skillnaden mellan säljkurs och köpkurs.
• Senast betalt är priset i den senaste affären. Det är den siffran som brukar kallas aktiekursen.

Så här kan en förenklad orderbok se ut. Siffrorna är påhittade och bara ett exempel:

Här är köpkursen 99,80 kronor och säljkursen 100,00 kronor, alltså en spread på 20 öre. I stora, mycket omsatta aktier är spreaden ofta liten. I små bolag med lite handel kan den vara betydligt större, och då kostar det mer att handla, eftersom du köper nära säljkursen och säljer nära köpkursen.

Ordertyper: marknadsorder och limitorder

När du lägger en order talar du om vilken aktie, hur många och till vilket pris. De två vanligaste ordertyperna är:

• Limitorder: du anger ett högsta pris när du köper eller ett lägsta pris när du säljer. Ordern går bara igenom till ditt pris eller bättre. Finns ingen motpart ligger ordern kvar i orderboken tills den matchas, ändras eller tas bort.
• Marknadsorder: du köper eller säljer direkt till de priser som finns i orderboken. Det går snabbt, men om det finns få aktier på bästa nivån fylls ordern på sämre nivåer. I exemplet ovan skulle en marknadsorder på 500 aktier köpa 250 till 100,00 kronor och 250 till 100,10 kronor.

En limitorder skyddar dig mot att få ett oväntat pris, särskilt i aktier med låg omsättning eller precis när handeln öppnar. Nackdelen är att affären kanske inte blir av.

Orderboken följer i regel pris först och tid sedan: det bästa priset matchas först, och bland order på samma pris går den som lades först före.

Handelsdagen: öppning, löpande handel och stängning

På Nasdaq Stockholm pågår den löpande handeln med aktier från 09:00 till 17:30 svensk tid. Dagen börjar med en öppningsauktion, en call, mellan 08:45 och 09:00. Då samlas order in utan att några affärer görs, och därefter räknas ett gemensamt öppningspris ut där så många aktier som möjligt kan handlas. Dagen avslutas på samma sätt med en stängningscall mellan 17:25 och 17:30, som ger dagens stängningskurs. Vissa dagar före helger är halvdagar med stängning klockan 13:00. Alla tider och stängda dagar finns på sidan om börsens öppettider.

Vem bestämmer priset?

Ingen enskild aktör sätter kursen. Priset är resultatet av alla order som läggs. Vill fler köpa än sälja vid nuvarande pris måste köparna bjuda högre, och kursen stiger. Vill fler sälja går det åt andra hållet. Det som får investerare att ändra sina order är ny information: kvartalsrapporter, räntebesked, konjunktursiffror, nyheter om branschen eller förändringar i världsekonomin.

På sikt brukar aktiekurser följa hur företagens vinster och utsikter utvecklas. På kort sikt kan stämningar, flöden och rykten väga tyngre. Därför kan en aktie falla trots en bra rapport, om marknaden hade väntat sig ännu mer.

Clearing och avveckling: när affären blir klar

En affär på börsen är inte färdig i samma sekund som den görs. Efter avslutet följer två steg:

1. Clearing Affären stäms av mellan parterna. För börshandlade aktier går en central motpart ofta in mellan köpare och säljare, så att ingen behöver bära risken att den andra parten inte betalar eller levererar.
2. Avveckling Pengar och aktier byter ägare. I Sverige registreras aktierna hos den centrala värdepappersförvararen Euroclear Sweden.

Inom EU gäller i dag att börsaffärer ska avvecklas senast två bankdagar efter affärsdagen, T+2. Dagen kallas likviddag. Köper du en aktie på en måndag blir du alltså registrerad ägare på onsdagen. EU har beslutat att korta tiden till en bankdag, T+1, från och med den 11 oktober 2027. Likviddagen spelar roll bland annat för vem som får aktieutdelningen.

Aktieslag: A, B och preferensaktier

Många svenska bolag har flera aktieslag. Skillnaden ligger oftast i rösträtten, inte i rätten till vinsten.

• A-aktier har vanligen fler röster per aktie och ägs ofta av grundare eller stora ägare.
• B-aktier har färre röster, ofta en tiondels röst, och är i många bolag de som handlas mest.
• C-aktier och andra slag förekommer med varierande villkor enligt bolagsordningen.
• Preferensaktier har företräde till en bestämd utdelning men oftast mindre rösträtt och begränsad uppsida.

Eftersom rätten till utdelning ofta är densamma brukar A- och B-aktien i samma bolag handlas till likartade priser, men skillnader förekommer.

Index: termometern för hela börsen

För att se hur marknaden som helhet går räknar man fram index. OMXS30 följer 30 stora och mycket omsatta aktier på Stockholmsbörsen, OMXSPI följer alla aktier på Nasdaq Stockholm. I USA är S&P 500 och Dow Jones de mest citerade. Hur index byggs, varför vissa räknar med utdelningar och andra inte, och vad som skiljer ett prisviktat index från ett börsvärdesviktat förklaras i guiden om aktieindex.

Stigande och fallande kurser

Den som köper en aktie tjänar pengar om kursen stiger och om bolaget delar ut en del av vinsten. Den som tror på fallande kurser kan i stället låna aktier och sälja dem, något som kallas blankning. Det är en teknik med andra risker än vanligt aktieägande, och den är reglerad med krav på att stora positioner anmäls.

Riskerna med aktier

Aktier har historiskt gett högre avkastning än bankkonton på lång sikt, men det sker med större svängningar och utan garantier. De viktigaste riskerna är:

• Kursrisk: hela marknaden kan falla kraftigt under kort tid. Läs mer om vad som ligger bakom ett börsras och om historiska förlopp i guiden om börskrascher.
• Bolagsrisk: ett enskilt företag kan tappa kraftigt i värde eller gå i konkurs, och då kan aktien bli värdelös.
• Koncentrationsrisk: få aktier eller en enda bransch gör utfallet mer beroende av enskilda händelser.
• Valutarisk: utländska aktier påverkas även av växelkursen mot kronan.
• Likviditetsrisk: i aktier med lite handel kan det vara svårt att sälja snabbt till ett rimligt pris.
• Belåningsrisk: köp med lånade pengar förstärker både uppgångar och förluster.

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Pengar som placeras i aktier kan både öka och minska i värde, och du kan förlora hela beloppet.

Avgifter och skatt

Att handla aktier kostar. Den tydligaste avgiften är courtaget, den avgift banken eller värdepappersbolaget tar per affär. Mindre synliga kostnader är spreaden och, för utländska aktier, avgiften för att växla valuta. Den som handlar ofta betalar mer i avgifter totalt.

Skatten beror på kontotyp. På en vanlig depå betalar du 30 procent skatt på vinster och utdelningar, och förluster kan i viss mån dras av. På ett investeringssparkonto (ISK) betalar du i stället en schablonskatt varje år som beräknas på kontots värde, oavsett om du gjort vinst eller förlust. Från och med 2026 är kapitalunderlag upp till 300 000 kronor skattefritt, räknat sammanlagt för ISK, kapitalförsäkring och PEPP-sparande. Utdelningsguiden visar hur skatten fungerar på utdelningar.

Så följer du börsen

På startsidan Börsen idag ser du hur Stockholmsbörsen, de stora indexen och valutorna rör sig under dagen, med kurser som uppdateras ungefär var femte minut och kan vara fördröjda. För utländska marknader finns en översikt över världens börser. En kurs som rör sig mycket under en dag säger sällan något om bolagets långsiktiga värde, men den visar hur marknaden just nu värderar ny information.