Valutakurser idag mot svenska kronan

Så läser du en valutakurs

En valutakurs är priset på en valuta uttryckt i en annan. Kurser skrivs som ett valutapar, till exempel USD/SEK eller EUR/SEK. Den första valutan är basvalutan och den andra är prisvalutan. USD/SEK anger alltså hur många svenska kronor du behöver för att köpa en amerikansk dollar. Stiger USD/SEK har dollarn blivit dyrare, vilket betyder att kronan har försvagats mot dollarn. Sjunker siffran har kronan stärkts.

Valutakoderna kommer från standarden ISO 4217: SEK för svenska kronor, USD för amerikanska dollar, EUR för euro, NOK för norska kronor, DKK för danska kronor, GBP för brittiska pund, CHF för schweizerfranc och JPY för japanska yen. Bitcoin har ingen officiell ISO-kod men brukar skrivas BTC.

Vissa valutor noteras per 100 enheter. Det gäller ofta valutor där en enhet är värd mycket lite i kronor, som yen. Kontrollera därför alltid om en tabell visar kursen för 1 eller 100 enheter innan du räknar.

Räkna om valuta: formeln bakom valutaomvandlaren

Valutaomvandlaren ovanför den här texten gör räkningen åt dig, men principen är enkel och bra att kunna när du står i en butik utomlands.

1. Från utländsk valuta till kronor: belopp i valutan × kursen (kronor per enhet) = belopp i kronor.
2. Från kronor till utländsk valuta: belopp i kronor ÷ kursen = belopp i valutan.
3. Mellan två utländska valutor: gå via kronan. Exempelvis blir kursen för euro i dollar = EUR/SEK ÷ USD/SEK. Det kallas en korskurs.

Korskurser är också anledningen till att kurserna hänger ihop. Om euron stiger mot dollarn på världsmarknaden måste minst en av kurserna EUR/SEK eller USD/SEK röra sig, även om inget har hänt i Sverige.

Mittkurs, köpkurs och säljkurs

På valutamarknaden handlar banker med varandra på den så kallade interbankmarknaden. Där finns hela tiden två priser: ett pris som köpare är beredda att betala (köpkurs, bid) och ett pris som säljare begär (säljkurs, ask). Mitt emellan ligger mittkursen. Det är mittkursen som visas i de flesta kurstabeller, även på den här sidan.

Som privatperson får du nästan aldrig mittkursen. När du växlar betalar du en kurs som ligger en bit över mittkursen när du köper valuta och en bit under när du säljer. Skillnaden kallas spread eller valutapåslag och är en del av priset för tjänsten. Den kan komma utöver en fast avgift.

Varför kortet och växlingskontoret ger en annan kurs

När du betalar med kort utomlands räknas köpet om av kortnätverket och din bank. Många kortutgivare lägger på en procentsats ovanpå kursen. Inom EU ska den som ger ut kortet redovisa valutaomräkningsavgiften som ett procentuellt påslag jämfört med Europeiska centralbankens senaste referenskurser, enligt förordning (EU) 2019/518. Det gör det lättare att jämföra kort med varandra.

Ett påslag på 2 procent låter litet, men på en resekassa på 20 000 kronor blir det 400 kronor. Räkna därför på hela beloppet du tänker växla eller betala, inte bara på ett enskilt köp.

Får du frågan i en betalterminal eller bankomat utomlands om du vill betala i svenska kronor i stället för i den lokala valutan, gör säljarens bank då omräkningen till sin egen kurs. Det kallas dynamisk valutaomräkning och ger ofta en sämre kurs än om ditt eget kort räknar om beloppet.

Kontanter är oftast dyrast. Ett växlingskontor har kostnader för sedlar, säkerhet och lokaler, och det syns i spreaden. Skillnaden mellan köp- och säljkurs är ofta större för mindre vanliga valutor än för euro och dollar.

Riksbankens valutakurser och marknadens kurser

Många söker på ”Riksbanken valutakurser”. Riksbanken publicerar dagliga kurser för ett stort antal valutor mot kronan, men de är inte kurser man kan handla till. Enligt Riksbanken är de mittkurser på interbankmarknaden vid en viss tidpunkt och endast vägledande. Sedan den 27 november 2023 hämtar Riksbanken kurserna från Europeiska centralbanken (ECB) och publicerar dem varje svensk bankdag omkring klockan 16.15. Riksbanken publicerar också månads- och årsgenomsnitt.

Kurserna används ofta i bokföring, avtal och deklarationer där man behöver en neutral referens för en viss dag. För att se hur kronan rör sig under dagen behövs i stället löpande marknadskurser, som i tabellen ovan. Våra kurser uppdateras ungefär var femte minut och kan vara fördröjda; de är inte heller kurser du kan växla till.

Vad får kronan att röra sig?

Den svenska kronan har en rörlig växelkurs. Det betyder att priset bestäms av utbud och efterfrågan och att ingen myndighet försvarar en viss nivå. Flera faktorer brukar påverka, ofta samtidigt:

Räntor och penningpolitik

Riksbankens styrränta och förväntningarna om den påverkar vad det ger att hålla tillgångar i kronor. Om räntan i Sverige väntas bli lägre än i USA eller euroområdet kan det minska efterfrågan på kronor, och tvärtom. Det som spelar roll är ofta skillnaden mot andra länder och hur den förändras mot vad marknaden räknat med, inte räntenivån i sig.

Inflation

Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent mätt med KPIF. Hög inflation urholkar valutans köpkraft, och på lång sikt brukar länder med högre inflation se sin valuta försvagas. På kort sikt kan hög inflation tvärtom leda till förväntningar om högre räntor, vilket kan stärka valutan. Sambanden är alltså inte mekaniska.

Riskaptit i världen

Kronan är en liten valuta med mindre handel än dollar och euro. När oron ökar på de finansiella marknaderna söker sig många investerare till stora och likvida valutor. Kronan har därför ofta försvagats i perioder av stor osäkerhet och stärkts när riskaptiten varit god. Det är ett mönster, inte en regel.

Handel, tillväxt och kapitalflöden

Sverige har en stor exportindustri. Betalningar för export och import, utländska köp av svenska aktier och obligationer och svenska investeringar utomlands påverkar alla efterfrågan på kronor. Även stora pensionsfonders och försäkringsbolags beslut om valutasäkring kan ge tydliga rörelser.

Vi gör inga prognoser för kronan. Även professionella bedömare har svårt att förutsäga valutakurser, och kurserna kan röra sig kraftigt på nyheter som ingen räknat med.

Valutor för resan

De flesta svenska resenärer behöver euro, norska eller danska kronor, dollar eller brittiska pund. Våra guider går djupare in på varje valuta:

• Dollarkursen idag: hur du läser USD/SEK, räknar om dollar till kronor och vad som rör dollarn.
• Eurokursen mot kronan: EUR/SEK, euroområdets länder och varför Sverige har kvar kronan.
• Norska kronan i svenska kronor: NOK/SEK, oljans betydelse och Norges Bank.
• Danska kronan mot svenska: DKK/SEK och varför danska kronan följer euron så nära.
• Bitcoinkursen i dollar och kronor: hur kursen bildas och vilka risker Finansinspektionen varnar för.

Inför en resa är det ofta smart att jämföra totalkostnaden: kursen, påslaget och eventuella fasta avgifter för uttag eller kortköp. Kontanter behövs allt mindre i många länder, men det varierar.

Kronans historia i korthet

Kronan infördes i Sverige 1873 och ersatte riksdalern. Samma år bildade Sverige och Danmark Skandinaviska myntunionen, som Norge anslöt sig till 1875. Länderna hade guldmyntfot och mynten kunde användas i alla tre länder. Unionen upphörde i praktiken under första världskriget, men namnet krona lever kvar i Sverige, Norge och Danmark.

Under stora delar av 1900-talet hade Sverige en fast växelkurs, först inom Bretton Woods-systemet efter andra världskriget och sedan knuten till olika valutakorgar. Kronan devalverades flera gånger, bland annat 1977, 1981 och 1982. I maj 1991 knöts kronan till den europeiska valutaenheten ecu.

Hösten 1992 drabbades kronan av en spekulativ attack. Riksbanken höjde marginalräntan kraftigt, i september tillfälligt till 500 procent, för att försvara den fasta kursen. Den 19 november 1992 gav Riksbanken upp och lät kronan flyta. Kronan föll då kraftigt. I januari 1993 införde Riksbanken ett inflationsmål på 2 procent som började gälla fullt ut 1995. Sedan dess har Sverige haft rörlig växelkurs, och Riksbanken styr mot låg inflation snarare än mot en viss kronkurs.

Svenska folket röstade nej till euron i en folkomröstning 2003, så kronan finns kvar. Mer om det på sidan om euron och Sverige.

Valuta och börsen

Valutan påverkar också aktiemarknaden. Många av de största bolagen på Stockholmsbörsen säljer största delen av sina varor utomlands. När kronan är svag blir intäkter i dollar och euro fler kronor när de räknas om, vilket syns i rapporterna. Äger du utländska aktier påverkas din avkastning i kronor både av aktiekursen och av valutan. Råvaror som guld och olja prissätts i dollar, så kronans kurs mot dollarn styr vad de kostar i kronor; se råvarupriser i dollar och kronor.