Börskrasch: historiens största börsfall

Vad är en börskrasch?

Det finns ingen officiell definition. Ordet används om fall som är både snabba och djupa, ofta tiotals procent på dagar eller veckor, och som påverkar ekonomin utanför börsen. Ett börsras kan vara en dags kraftig nedgång som snart hämtas igen. En krasch sätter spår: banker får problem, företag går i konkurs, arbetslösheten stiger eller förtroendet för marknaden skadas under lång tid.

Gemensamt för de flesta krascher är att priserna innan dess har stigit snabbt, ofta med hjälp av lånade pengar, och att något får förväntningarna att vända. När många vill sälja samtidigt och få vill köpa kan priserna falla mycket snabbt.

Översikt: kända krascher

Siffrorna gäller olika index och olika mätsätt, topp till botten eller kalenderår, och går därför inte att jämföra rakt av.

1929: Wall Street-kraschen

Under 1920-talet steg den amerikanska börsen kraftigt, och många köpte aktier med lånade pengar. Dow Jones nådde sin topp den 3 september 1929 med stängningskursen 381,17. I slutet av oktober kom de dagar som gett kraschen dess namn. Den 24 oktober, svarta torsdagen, föll kurserna kraftigt vid öppningen, men stora bankers stödköp gjorde att Dow Jones stängde bara 2,09 procent lägre. Måndagen den 28 oktober föll indexet 12,82 procent och tisdagen den 29 oktober ytterligare 11,73 procent.

Fallet fortsatte i flera år. Den 8 juli 1932 stängde Dow Jones på 41,22, 89,2 procent under toppen. Indexet nådde inte tillbaka till stängningskursen från september 1929 förrän den 23 november 1954, 25 år senare. Kraschen följdes av den stora depressionen i USA och stora delar av världen.

Kreugerkraschen i Sverige

I Sverige kom den stora smällen 1932. Ivar Kreuger, som byggt upp en världsomspännande koncern med bland annat tändsticksbolag, hittades död i Paris den 12 mars 1932. Koncernen kollapsade, och i konkursen visade sig aktierna vara helt värdelösa. Kreugerbolagen hade 1930 svarat för nära 64 procent av den totala omsättningen på Stockholmsbörsen, så följderna för den svenska aktiemarknaden blev mycket stora.

1987: Black Monday

Måndagen den 19 oktober 1987 föll Dow Jones 508 punkter, 22,6 procent, på en enda dag. Det är fortfarande den största procentuella dagsnedgången i indexets historia. S&P 500 föll drygt 20 procent samma dag. Fallet spred sig till börser över hela världen. Som förklaringar brukar nämnas bland annat automatiserade försäljningsstrategier och en marknad som stigit kraftigt under året. Även Stockholmsbörsen drabbades: OMXS30 slutade 1987 med en nedgång på 16,7 procent och var som lägst nästan 23 procent under årets startnivå.

1990–1992: fastighets- och bankkrisen i Sverige

Efter avregleringen av kreditmarknaden på 1980-talet växte utlåningen kraftigt, och priserna på fastigheter steg. När bubblan sprack gick fastighetsbolag omkull, och kreditförlusterna skapade en bankkris. OMXS30 föll 27,9 procent under 1990. Krisen kulminerade hösten 1992: den 16 september höjde Riksbanken marginalräntan till 500 procent i ett försök att försvara den fasta kronkursen. Försvaret misslyckades, och den 19 november 1992 släpptes kronan och fick flyta. Krisen ledde till reformer som fortfarande präglar Sverige, bland annat inflationsmålet.

2000–2002: IT-bubblan

Under slutet av 1990-talet steg aktier i internet-, teknik- och telekombolag till mycket höga värderingar. Det amerikanska teknikindexet Nasdaq Composite nådde 5 048,62 den 10 mars 2000 och föll därefter omkring 78 procent fram till oktober 2002.

Stockholmsbörsen var tungt viktad mot teknik och telekom och drabbades hårt. Generalindex, som Stockholmsbörsens breda index då hette, nådde sin högsta nivå 413,72 den 6 mars 2000. Den 9 oktober 2002 stängde indexet på 126,4, drygt 69 procent lägre. Det tog över sju år, till april 2007, innan den gamla toppen passerades.

2007–2009: finanskrisen

Finanskrisen började i den amerikanska bolånemarknaden, där lån hade getts till låntagare med svag återbetalningsförmåga och sedan paketerats om till värdepapper som såldes över hela världen. När bostadspriserna föll uppstod stora förluster, och när investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken i hela det finansiella systemet.

S&P 500 stängde på 1 565,15 den 9 oktober 2007 och föll till 676,53 den 9 mars 2009, en nedgång på 56,8 procent. Dow Jones föll 53,8 procent under samma period. Den gamla stängningsrekorden i S&P 500 passerades först den 28 mars 2013. På Stockholmsbörsen föll OMXS30 38,8 procent under 2008 och var som lägst drygt 48 procent under årets startnivå.

2020: pandemikraschen

Pandemin gav det snabbaste stora fallet i modern tid. S&P 500 stängde på rekordnivån 3 386,15 den 19 februari 2020 och föll sedan omkring 34 procent fram till den 23 mars. Under några dagar i mars kom några av de största dagsfallen sedan 1987, bland annat den 16 mars då Dow Jones föll 12,93 procent. Återhämtningen gick också snabbt: den 18 augusti 2020 stängde S&P 500 på en ny rekordnivå. OMXS30 var under 2020 som lägst knappt 29 procent under årets startnivå men slutade året med en uppgång på 5,8 procent.

Vad krascherna har gemensamt och vad som skiljer dem

• Snabba uppgångar före fallet. 1929, 2000 och 2007 föregicks av år av stigande priser och växande optimism.
• Lånade pengar. Belåning förstärker både uppgången och fallet, och tvångsförsäljningar driver ner priserna ytterligare.
• Mycket olika återhämtning. Efter 1929 tog det 25 år för Dow Jones att nå tillbaka. Efter IT-bubblan tog det drygt sju år för Stockholmsbörsens generalindex. Efter pandemifallet 2020 nådde S&P 500 en ny rekordnivå efter knappt sex månader.
• Effekter utanför börsen. De djupaste krascherna hängde ihop med kriser i banksystemet, vilket gjorde följderna för ekonomin större och mer långvariga.
• Nya regler efteråt. Flera krascher har följts av skärpta regler. Efter 1987 infördes automatiska handelsstopp i USA, och efter finanskrisen skärptes kraven på bankerna. I Sverige ledde krisen i början av 1990-talet bland annat till inflationsmålet.
• Olika snabbhet. Black Monday 1987 var ett fall på en enda dag, medan IT-bubblan och finanskrisen var nedgångar som pågick i mer än ett år med många uppgångsdagar längs vägen.

Ett prisindex räknar inte med utdelningar. Den som fick och återinvesterade utdelningar under en återhämtning kom ofta tillbaka snabbare än vad prisindexet visar.

När kommer nästa börskrasch?

Det kan ingen veta. Rubriker om att en krasch är nära återkommer ständigt, och ibland får de rätt i efterhand, men ingen har kunnat förutse tidpunkten på ett tillförlitligt sätt. Det enda historien visar säkert är att stora fall har kommit med ojämna mellanrum och av olika skäl. Hur dagens marknad rör sig ser du på Börsen idag och på sidan om Stockholmsbörsen. Grunderna om hur kurser och index fungerar finns i guiden hur fungerar börsen och i guiden om aktieindex.