Aktieindex: så fungerar ett börsindex

Vad är ett index?

Ett index sammanfattar många aktiekurser i en enda siffra. Indexet startar på ett basdatum med ett basvärde, till exempel 100, och räknas sedan om löpande utifrån hur aktierna i indexet rör sig. Står indexet på 150 har den samlade korgen stigit 50 procent sedan basdagen, med de regler indexet följer.

Själva nivån säger alltså inte så mycket i sig. Ett index som står på 40 000 har inte gått bättre än ett som står på 2 000, de har bara olika startvärden och olika lång historia. Det som går att jämföra är den procentuella förändringen över samma period.

Index används på tre sätt: som en termometer för hur marknaden mår, som jämförelse när man bedömer hur en fond eller en aktie har gått, och som underlag för produkter som indexfonder och terminer.

Prisindex och totalavkastningsindex

En viktig skillnad som ofta missas är hur utdelningar hanteras.

• Prisindex mäter bara kursförändringen. När ett bolag delar ut pengar sjunker aktiekursen ungefär med utdelningen, och prisindexet sjunker med den. OMXS30 och OMXSPI är prisindex.
• Totalavkastningsindex räknar med att utdelningarna återinvesteras. Hos Nasdaq har sådana index ofta tillägget GI, till exempel OMXS30GI.

Över lång tid kan skillnaden bli stor, eftersom utdelningar är en betydande del av aktiernas avkastning. Jämför därför alltid en fond som återinvesterar utdelningar med ett totalavkastningsindex, inte med ett prisindex.

Säger någon att börsen har stått still i flera år, kontrollera om det gäller prisindex. Med utdelningarna inräknade kan utvecklingen se annorlunda ut.

Hur bolagen vägs i indexet

Ett index är sällan ett enkelt medelvärde. Det avgörande är vilken vikt varje aktie får.

Viktat efter börsvärde

De flesta stora index väger bolagen efter börsvärde, det vill säga antalet aktier gånger kursen. Ett bolag som är värt tio gånger mer än ett annat påverkar indexet tio gånger mer. När ett av de största bolagen rör sig mycket syns det tydligt i indexet.

Fritt flytande aktier

Många index räknar bara med de aktier som faktiskt kan handlas, det fria flytet. Aktier som ägs av till exempel grundare, staten eller långsiktiga storägare räknas bort. S&P 500 är viktat efter fritt flytande börsvärde, och sedan den 1 juli 2025 väljs bolagen i OMXS30 ut efter fritt flytande börsvärde.

Viktat efter pris

Ett äldre sätt är att väga efter aktiekursen. Då påverkar en aktie som kostar mycket per styck indexet mer än en billig aktie, oavsett hur stort bolaget är. Det mest kända exemplet är Dow Jones Industrial Average.

Viktbegränsningar

För att ett enskilt bolag inte ska dominera har en del index ett tak för hur stor vikt en aktie får ha. I OMXS30 är taket 15 procent.

Revideringar: när bolag byts ut

Ett index med ett fast antal bolag måste ibland byta ut medlemmar. Bolag växer, krymper, köps upp eller avnoteras. Varje index har regler för när och hur det sker. OMXS30 revideras två gånger per år, med ändringar som gäller från första handelsdagen i januari och juli. Ett bolag som lyfts in i ett stort index kan få ökad efterfrågan från fonder som följer indexet, och tvärtom för den som åker ut.

De vanligaste indexen

OMXS30

OMXS30 är Stockholmsbörsens mest kända index. Det startade med basdatum den 30 september 1986 och basvärdet 125, och hette tidigare OMX innan namnet ändrades till OMXS30 den 15 november 2004. För att komma med krävs bland annat en genomsnittlig daglig omsättning på minst 50 miljoner kronor, och bara ett aktieslag per bolag får ingå. Dagens nivå och vilka aktier som drar indexet finns på sidan om OMXS30 idag.

OMXSPI

OMXSPI, Stockholm all-share, omfattar alla aktier som är noterade på Nasdaq Stockholm. Basdagen är den 31 december 1995 med basvärdet 100. Eftersom indexet även innehåller mindre bolag ger det en bredare bild av Stockholmsbörsen än OMXS30. Följ det på sidan om OMXSPI.

S&P 500

S&P 500 följer omkring 500 stora amerikanska bolag och vägs efter fritt flytande börsvärde. Eftersom några få mycket stora bolag har stor vikt kan indexet röra sig mycket på grund av ett fåtal aktier.

Dow Jones

Dow Jones Industrial Average publicerades första gången den 26 maj 1896, då med tolv bolag. I dag består det av 30 stora amerikanska bolag. Det är prisviktat: indexet räknas som summan av aktiekurserna delat med en divisor, som justeras vid till exempel aktiesplittar så att indexet inte hoppar av tekniska skäl. Det gör att en aktie med högt pris per styck väger tyngre än en stor men billig aktie. De amerikanska indexen följer du på sidan om börsen i USA.

Indexfonder: att följa ett index

En indexfond försöker följa ett index så nära som möjligt genom att äga samma aktier med ungefär samma vikter. Den gör inga egna val av aktier, och därför är avgiften ofta lägre än i en aktivt förvaltad fond. Fonden får aldrig exakt samma utveckling som indexet: avgifter, skatter och praktiska justeringar ger en liten skillnad.

Det är också värt att veta vad indexet faktiskt innehåller. Ett index med maxvikter eller bara stora bolag ger en annan spridning än ett brett index, och ett utländskt index innebär en valutarisk mot kronan. Om en indexfond passar dig avgör du själv utifrån sparhorisont och risk, det här är ingen rekommendation.

Varför index rör sig olika samma dag

Det är vanligt att OMXS30 stiger medan OMXSPI står still, eller att Dow Jones faller medan S&P 500 stiger. Förklaringen ligger i innehållet och viktningen. Har några tunga bolag i det ena indexet en dålig dag syns det mer där. Ett prisviktat index påverkas mest av aktierna med högst pris per styck. När du läser att börsen gick upp, se därför vilket index som avses. Dagens rörelser för de stora svenska och utländska indexen finns samlade på Börsen idag.

Indexen används också för att beskriva stora nedgångar: när medierna skriver om ett börsras eller jämför med historiska börskrascher är det nästan alltid indexens procentuella fall som avses. Och eftersom prisindex sjunker när bolagen går ex utdelning hänger indexen ihop med aktieutdelningen. Grunderna om orderbok, kurser och handel finns i guiden hur fungerar börsen.